Resan fortsätter med ICM, det blir helt annorlunda foton.

Pep Ventosa, en utmaning av skapa med hans teknik. Med material från några år sedan så skapade jag dessa två bilder för några veckor sedan.

Kvällsfoto, Vintergatan. Gjorde ett nytt försök i början på september i en något mörkare omgivning. Den kräver övning.

Ekarna står i sin fulla skrud, den varm kvällssolen i augusti går igenom bladverket. Att vandra runt i ekhagarna då är helt underbart.

Att få somna till bruset av en fors är härligt, man vaggas till sömns som ett barn.

Min stora favoritblomma är ju Slåtterblomman, den fick stå modell även i år.

Himlen fotades några gånger under veckan jag var i Värmland. De första tre bilderna är väl någon av det lite vanliga. Men två kvällar senare brinner himlen, ljuset förändrades i rummet när vi satt inomhus. Det var som att ha solglasögon på sig. När jag går ut så är det en spektakulär himmel. Jag slängde mig på min cykel och drog iväg. Kvällshimmel delux.

I juli bar det iväg till en björkskog, älskar de svartvita stammarna och vad praktiserades? ICM såklart i kombination med blåst. Det inkluderade också ett besök vid ett vattendrag.

Inser att jag gjort en del under året och det får bli ett inlägg med en liten titt i backspegeln.

Jag började att försöka få till tekniken ICM tidigt, jag ville hitta något nytt vill blir mer kreativ med kameran och skapa mer av målningar, akvareller. Vitsippor kanske inte man ska börja med, men så blev det i alla fall.

Våren kommer med små blå punkter också. Några skarpa bilder kommer också med.

De fantastiska körsbärsträden vid Åsens by

Lite blommor i vanlig stil fick hänga med hem. Minns den varma vårsolen i november.

Utflykt med Huskvarna fotoklubb, varje år tar vi en avslutande fotoövning inför sommaruppehållet. Denna gång åkte vi till Mullsjö. Sammanfattningsvis kan jag säga, MYGG, mycket mygg. Vid denna tidpunkt jagade jag Skogstjärnor i rätt ljus. Där stod hon i strålkastarljuset. ICM, jajjemen, det blev någon sådan också. Lyckan var total denna kväll.

Under augusti står Vintergatan som högst för oss här upp i den nordligare områdena. Jag ringde min fotovän och frågade om han skulle hänga med ut och fota Vintergatan denna måndag. Efter en stund bestämmer han sig att följa med. Vintergatan kommer till slut fram över ruinen som jag tänkt mig. Jag har ingen stor erfarenhet att nattfota. Men denna kväll ger oss en ljusshow vi sent glömmer, det va första gången vi såg norrsken. Vi fotade åt söder och min vän vänder sig om för att se vad som händer bakom oss. I norr dansar hon i full skrud, Aurora borealis. Man blev lika glad som ett barn på julafton när man fått den julklapp man önskat och velat ha. Det kraftiga ljuset gav också färgstick i Vintergatan, är medveten om det. Men man kan inte få allt.

Jag provade också på att ljusmåla ruinen, hade precis avslutat min kurs i ljusmålning med Sonja Hesslow